Collectif Anonyme

Land: Frankrike
Region: Roussillon

Collectif Anonyme är precis vad namnet säger, ett anonymt kollektiv.
Det känns som en tydlig motreaktion till hur många andra viner marknadsförs. Vissa andra producenter kommunicerar gärna att deras vinmakare är en nyupptäckt vinmakarstjärna eller är trettonde generationens vinmakare. I dessa fall är det människan bakom vinet som gör det unikt.

Kollektivet i Roussillon gör motsatsen. De erkänner förvisso att ”individen spelar en viktig roll i vinproduktionen” men vill dra uppmärksamheten till vinet eftersom det som produkt inte springer ur arbetet av en enda person. Dessutom vill de försäkra sig om att balansen i gruppen inte ruckas.

”Vi skyddar oss även mot att en hierarki utvecklar sig i gruppen, vilket oundvikligen skulle skapa ojämlikhet. Vi är alla jämlika i detta kollektiv, och vinet talar för oss.”

Det påminner lite om pojkband där en av de fyra, fem sångarna anses lite snyggare än de andra och går från bandmedlem till soloartist. Med andra ord ett klokt drag från kollektivet.

De (vilka de nu är) säger själva att de använder ”traditionell hantverksmässig kunskap, permakultur och egna erfarenheter för att producera kvalitetsviner till överkomliga priser”.

Permakultur är ett begrepp som myntats av Bill Mollison och David Holmgren i Australien 1978. Det står för PERMAnent agroKULTUR, vilket kan översättas med hållbar odling. Permakulturens mål är ”ett hållbart samhälle, som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet”.

 

Château de Pommard

Region: Bourgogne

Distrikt: Pommard

Pommard

Pommard fick AOC-status 1936. Byn ligger centralt i Côte de Beaune, fyra kilometer sydväst om staden Beaune. Knappt två kilometer sydväst om kommunen eller appellationen Pommard ligger distriktet Volnay och drygt fyra kilometer sydsydväst om Pommard ligger vitvinsdistriktet Meursault.

Jordmånen varierar beroende på hur högt upp på slänten man är. I den lägre delen finns den jordmånstyp som ofta benämns alluvial. Den består av lösa sedimentära avlagringar, som förts vidare med ett vattendrag. Mitt på slänten är jordmånen kalkrik och väldränerad. Högst upp finner man märgel och kalksten. Odlingarna ligger på 250 till 330 meters höjd och vetter mot söder eller öster.

Ursprungsbeteckningen Pommard får endast användas för rött vin. Den totala odlingsarealen är på 321,63 hektar varav 115,82 hektar utgörs av 28 premier cru-lägen, varav de mest kända är Les Rugiens och Les Épenots. Appellationerna Pommard och Pommard Premier Cru kan följas av namnet på en climat.

Château de Pommard

Detta är en av Bourgognes pampigaste egendomar. Bland byggnaderna finns Château Vivant Micault som byggdes år 1726 och Château Marey-Monge från år 1802. Skälet till att det finns två slott är att familjen Marey-Monge under franska revolutionen oroade sig för att slottet skulle tas i beslag. Därför sålde de slottet och behöll vinodlingarna. När de efter franska revolutionen inte kunde köpa tillbaka slottet byggde de ett nytt.

Château de Pommard tar idag emot många besökare och man behöver inte ens vara vinintresserad för att vilja ta sig dit. Utöver egendomens majestätiska byggnader och viner finns ett spännande vinmuseum med en imponerande vinpress från 1700-talet, ett brukskök från samma period där man kan se hur en fest på ett slott kunde förberedas. Dessutom finns det något för den trädgårdsintresserade. Tvärsöver den smala bilvägen Rue Marey Monge leder en kort gångbro till den tillhörande och vackra parken.

Egendomen skulle inte ha varit det den är i dag om det inte vore för byggentreprenören och konstälskaren Maurice Giraud som i början av 2000-talet köpte och restaurerade egendomen. Sedan år 2015 ägs Château de Pommard familjen Carabello Baum med ursprung i Kalifornien.

Domaine Hubert Lignier

Region: Bourgogne

Distrikt: Morey-Saint-Denis

Morey-Saint-Denis

Appellationen Morey-Saint-Denis fick AOC-status 1936. Byn ligger centralt i Côte de Nuits, sju kilometer norr om staden Nuits-Saint-Georges. Kommunen eller appellationen Morey-Saint-Denis ligger mindre än fyra kilometer från distrikten Chambolle-Musigny och Vougeot i söder samt Gevrey-Chambertin i norr.

Jordmånen väster om byn Morey-Saint-Denis består av kalksten eller en blandning av lera och kalksten. Odlingarna ligger på 220 till 270 meters höjd och vetter åt öster. Nedanför byn förändras sluttningens riktning och jordmånen innehåller mer märgel, en form av kalksten som bildats av kalkslam och innehåller höga halter kalciumkarbonat samt lera eller sand.

Rött vin dominerar

I Morey-Saint-Denis står odlingarna med blå druvor för 96 procent av den totala odlingsarealen på 111,54 hektar. I distriktet finns även en liten vitvinsproduktion från 4,93 hektar vinodling varav 1,23 hektar premier cru. Av de 106,61 hektaren med blå druvor ingår 38,22 hektar premier cru-odlingar. Dessutom finns fem grands crus-lägen: Clos de Tart, Bonnes Mares, Clos de la Roche, Clos Saint-Denis och Clos des Lambrays.

Domaine Hubert Lignier

Egendomen har gått i arv från far till son över fem generationer: Jacques, Jules, Henri, Hubert och Laurent. Kring år 1880 köpte Jacques Lignier några odlingslotter i Morey-Saint-Denis. På 1960-talet växte egendomen till cirka åtta hektar. Egendomen drivs sedan år 2006 av sonen Laurent Lignier med hjälp från pappa Hubert Lignier.

Sedan början av 1990-talet använder de inte konventionella växt- eller insektsbekämpande medel. I källaren vill de påverka vinerna så lite som möjligt. De låter flera av vinerna ligga länge (20-22 månader) på fat varav 20-30 procent är nya. Efter malolaktisk jäsning drar de inte om vinerna utan låter dem ligga kvar med fällningen. Vinerna buteljeras utan att de vare sig pumpar, klarnar eller filtrerar i syfte att ”bevara friskhet och lagringspotential”.

Domaine Hubert Lignier är känd som en högkvalitativ producent. De har en stor vinportfölj med ett trettiotal olika viner från Bourgogne, inte bara från Morey-Saint-Denis utan även från ursprung som Gevrey-Chambertin, Chambolle-Musigny och Pommard.

Veuve Clicquot & Åland

Region: Champagne

Veuve Clicquot är ett av världens mest berömda champagnemärken. Det ingår i LVMH-gruppen (Louis Vuitton Moët Hennessy) som även äger spritmärken som Hennessy och Ardbeg, vinslott som Château Cheval Blanc och Château d’Yquem samt champagnehusen Moët & Chandon, Krug, Ruinart och Mercier.

Ibland går champagner från Veuve Clicquot under den mer vardagliga benämningen ”Gula Änkan”. Det är då framför allt deras icke-årgångsbetecknade och halvtorra champagne Veuve Clicquot Sec som åsyftas.

Veuve Clicquot och Åland

Det finns en alldeles speciell koppling mellan champagnehuset Veuve Clicquot och Åland. Det är nämligen i den åländska ytterskärgården som man sommaren 2010 hittade ett skeppsvrak med ett större antal flaskor champagne. Antalet varierar mellan 145 och 168 beroende på källa. Ett knappt femtiotal av dessa var från Veuve Clicquot, från årgångarna mellan 1841 och 1850. Även champagner från champagnehusen Piper Heidsieck och numera nedlagda Jugler fanns ombord.

Det var en del diskussioner kring vem som i slutändan ägde vraket och lasten. Man kom fram till att de tillhör Ålands landskapsregering, som planerar att låta överskottet från vinförsäljningen gå till ”förbättring av Östersjöns vattenkvalitet samt marinarkeologiska och sjöhistoriska undersökningar”. År 2011 anordnades den första champagneauktionen i Mariehamn där en flaska från Veuve Clicquot, årgång 1841, såldes för 30 000 euros.

En förvånad källarmästare

– Den första gången jag provade flaskorna trodde jag att restsötman låg på 70-80 gram per liter, berättar Dominique Demarville, källarmästare på Veuve Clicquot sedan 2006. Den låg på 149 gram.

I sin roll som källarmästare ansvarar han för druvlagret och vinproduktionen samt att ”upprätthålla vinhusets unika känsla och smakupplevelse”. Dominique har vinutbildning både från Lycée Viticole de la Champagne i Avize och från Universite de Bourgogne i Lyon. Han har dessutom hjälpt till att göra vin i Alsace, Bourgogne och Bordeaux samt arbetat i ledande positioner på flera andra champagnehus.

Ett spännande projekt

Sedan skeppsvraket upptäcktes har ett spännande projekt påbörjats i samarbete mellan Hotell Silverskär, Veuve Clicquot och universitetet i Reims. 300 helflaskor och 50 magnumflaskor har nämligen sänkts ned i den åländska skärgården för att kunna se hur de utvecklas i havet.

– Vi har sänkt ned tre av våra sorter: Yellow Label, Vintage Rosé 2004 och Demi-sec, säger Dominique Demarville. De ligger på 42 meters djup. Vi kommer att prova dem vart 3:e eller 4:e år och jämföra dem mot flaskor som lagrats i vår källare.

Domaine Christophe Pichon

Region: norra Rhônedalen

Christophe Pichon har totalt 8-9 hektar i norra Rhônedalen. Mer än hälften är Condrieu. Därefter röd Saint Joseph, vit Saint Joseph, Côte Rôtie och Viognier Vin de Pays.
Utöver den egna odlingsarealen köper Christophe Pichon druvor från cirka åtta hektar. Enligt Christophe Pichon, ägare och vinmakare på egendomen med samma namn, består jordmånen av 95 procent granit och fem procent lössjord. I vinodlingen syns dock stora skillnader beroende på var man går.

– Granitjorden ger viner med mer djup i munnen och mer mineralitet, berättar Christophe Pichon. Lössjorden ger mer florala toner med viner som är väldigt insmickrande på näsan men med mindre djup.

I odlingen ser jag även skillnader i planteringsdensitet. De äldre vinrankorna är planterade av Christophes pappa står tätare, 10 000 stockar per hektar med en meter gånger en meter mellan stockarna. Nu planteras de något glesare med 8 500 till 9 000 stockar per hektar. Det generella är att man låter 7-8 klasar per stock vara kvar.

Uttaget per hektar varierar kraftigt mellan olika årgångar. Exempelvis kan de vissa år få fyrtio hektoliter viognier per hektar medan andra år bara ger 15 hektoliter.

Domaine Christophe Pichon exporterar ungefär en tredjedel av sina viner till ett femtontal länder, En tredjedel köper konsumenter direkt på gården och den sista tredjedelen säljs till restauranger och cavister.

Christophe Pichon är en väldigt sympatisk och kunnig vinmakare som bjuder på sin tid för mig även en söndag. Både han och hans son har läst enologi i Mâcon.

Domaine du Monteillet

Region: norra Rhônedalen

Egendomen heter Domaine du Monteillet men vinerna går under namnet Stéphane Montez du Monteillet efter sonen i familjen som nu driver egendomen efter att pappa Antoine gick i pension år 2005.

Jag börjar med att träffa pappan. Antoine hjälper fortfarande till men bara när han själv känner för det. I praktiken innebär det inget arbete under viktiga fotbollsmatcher. Fotboll är nämligen en passion för Antoine och vi diskuterar EM under en lång stund för att sedan göra det vi ska, prata vin.

– Före mig odlade min pappa och morbror druvor. Kooperativet köpte druvorna men ville inte utvecklas så jag lämnade kooperativet, berättar Antoine. Det fick jag egentligen inte men gjorde det ändå.

År 1982 började han buteljera själv och tog konsulthjälp från den då unge Jean-Luc Colombo. Jag undrar vad som skiljer de viner han gjorde förr från de viner hans son gör.

– Mina rödviner var lagringsviner, säger Antoine. I dag vill folk konsumera vinerna snabbare och vi gör en kallmacerering på 5—6 dagar före jäsningen, jäser vid 28-30 grader Celsius och låter macerera ytterligare i 15 dagar.

Stéphane Montez har fem års vinstudier från Macon i bagaget och gjort vin på många håll i världen. I den så kallade nya världen har han bland annat arbetat på Browns Brothers Kindergarten Winery i Australien och hos Joseph Phelps i Napa Valley. Han har även arbetat i mindre kända vinländer såsom England och Schweiz. År 1998 börjar Stéphane arbeta på Domaine du Monteillet.

– Pappa var rödvinsmakare säger Antoine när jag frågar vad han tycker skiljer mellan hur de gjorde vin på pappas tid och i dag. Jag älskar att göra vitt vin. Viognier är världens bästa gröna druvsort. Det tar tid att förstå den. Den behöver fattig jord och det ska inte vara för varmt.

Mycket har förändrats på en generation. Pappan odlade inte bara vin utan födde även upp getter och producerade getost. Det var inget sonen ville ägna sig åt så det slutade man med år 2003. I stället har Stéphane sett till att odlingsarealen ökat markant. Hur mycket varierar beroende på men man frågar men det var på ett ungefär 5-10 hektar på pappans tid och är i dag någonstans mellan 25 och 35 hektar. På egendomen arbetar även Julie på säljsidan och Émilie som allt-i-allo.

När vi provar vinerna undrar jag över den lilla spritsighet som är i deras Condrieu Les Grandes Chaillées från 2015, om han avsiktligt låtit lite extra koldioxid vara kvar för fräscha upp den relativt varma årgången 2015.

Det resulterar i ett långt resonemang kring vad man mer kan göra när året är lite för varmt. Bland åtgärderna han gjorde för just det vinet nämner Stéphane 18 timmars macerering, mer ny ek för tanninerna men med låg rostningsgrad för att inte ge ekkaraktär samt jästkontakt.

– Den gamla jästen är ett skydd, utvecklar Stéphane. När jästenrörs om och kommer i kontakt med vinet äter den syre.

Det är precis den här typen av diskussioner jag älskar. När den man pratar med tar det ett steg längre och gör att man lär sig ännu mer. Stéphane Montez och hans viner är en mycket bra blandning av den gamla och nya världen.

Château de Pibarnon

Land: Frankrike

Region: Provence

Appellation: Bandol

Egendomen ligger väldigt vackert i sydöstra Frankrike, bara några kilometer från Medelhavet. Från delar av egendomen ser man till och med vattnet. Druvsorten mourvèdre dominerar 80 procent av odlingarna, följd av grenache noir, cinsault samt de två gröna druvsorterna clairette och bourboulenc. Mourvèdre är en sent mognande druvsort och anses behöva se havet för att trivas.

Det som gör stället lite unikt och extra tilltalande är den amfiteaterlika vinodlingen. Från vineriet ser man ner på den med havet i bakgrunden. En vacker vy.
Direkt frågar jag varför den är vänd åt fel håll. Medelhavet ligger ju i söder medan amfiteatern ligger på en norrsluttning. Står man mitt i amfiteatern ser man definitivt inte havet.

– Du har rätt, svarar Anne-Laure, besöks- och eventansvarig på Château de Pibarnon. Det är inte rätt plats för mourvèdre. I mitten av böjen odlar vi clairette och bourboulenc. På sidorna grenache och cinsault.

Château de Pibarnon har cirka femtio hektar vinodling och producerar totalt fyra olika viner: en rosé, ett vitt och två röda. Dessutom gör de en marc (franska motsvarigheten till grappa).

Rosévinet är gjort på en blandning 60 procent mourvèdre och 40 procent cinsault. Även tillverkningsmetoden är en blandning av två tekniker. Cinsaultdruvorna direktpressas i klassisk provenceanda medan deras mourvèdre får blöda av i sju till åtta timmar innan de pressas (saignéemetoden).

Det vita vinet är en blandning på hälften clairette och hälften bourboulenc. Precis som rosén ligger de bara på rostfria tankar innan buteljering.

De två röda vinerna domineras av mourvèdre och lagras 18 månader på österikiska ekfat. Förstavinet Château de Pibarnon är gjort på 90 procent mourvèdre och tio grenache noir. Det behöver flasklagring före konsumtion, gärna 10-20 år.

Les Restanques är gårdens andravin. Det är gjort på 70 procent mourvèdre och resten grenache noir. Druvorna växer på kalkrik lerjord och vinet är det mer lättillgängliga av de två röda vinerna. Det kan drickas mellan fyra och åtta år gammalt.

Château Lamery

En biodynamiker i Bordeaux! Vem hade kunnat tro det? Det sagt så ser man i de mest klassiska distrikt hur man ställer om till åtminstone ekologiskt och då är det inte mer än eko-logiskt att några producenter även blir biodynamiker.

För mig är detta en relativt ny bekanskap. Vinbonden Jacques Broustet som är mannen bakom Château Lamery höll inte ens på med vin när jag bodde i Bordeaux. Däremot tog han år 2013 det goda initiativet att kontakta mig på en av dessa sajter för branschkontakter. Det har nu lett till att vi faktiskt kommer att ses på riktigt, eller IRL som det så modernt heter.

År 1998 blev Jacques Broustet helgarbetande vinbonde. Kanske lite mot sin vilja eftersom det var hans farfar som köpt den lilla egendomen i Saint Pierre d’Aurillac år 1935. Den ligger i den södra delen av Entre-deux-Mers, endast 1-1,5 mil från sötvinsdistriktet Sauternes. Däremot var det hans vackra barndomsminnen från gården som verkligen fick honom att vilja ta sig an detta projekt.

Tack vare hjälp från sin käresta, sin far och vinodlande kusiner lyckades han trots bristande kunskaper sjösätta vingården, men det var inte förrän år 2006 som han slutar sin vanliga anställning och installerar sig på heltid på gården. Han hade då som han själv uttrycker det ”entusiastiskt upptäckt biodynamiken och övergett alla syntetiskt kemiska produkter för att ställa om sin lilla egendom till biodynami”.

Eftersom det finns marknader som är mer öppna för mer naturliga viner än den franska exporterar han sedan 2010 sina viner. Först ut var USA, Belgien, Schweiz och Québec. Därefter Luxemburg, England, Nederländerna, Japan och sedan 2012 även Danmark och Sverige.

 

Château Rahoul

Ursprungsbeteckning: Graves

Slottet har en lång historia. År 1646 låter Guillaume Rahoul bygga det som från början var ett kloster. Efter franska revolutionen köps egendomen av familjen Balguerie, som utökar vingårdsarealen. Trots att egendomen gjort vin sedan 1700-talet är det dock inte förrän på 1970-talet som vinerna säljs på flaska, efter att engelsmannen David Robson köpt egendomen.

Robsons kvalitetsinriktade arbete resulterade i att egendomen sedan början av 1980-talet valdes in i organisationen Union des Grands Crus. Den grundades 1973 och har nu 143 slott som medlemmar. Den arrangerar provningar i Frankrike och utomlands i syfte att stärka medlemmarnas rykte.

Sedan 2007 ägs slottet av vinföretaget Dourthe, som även äger Château Belgrave i Haut-Médoc, Château Le Boscq i Saint-Estèphe, Château Reysson i Haut-Médoc och Château La Garde i Pessac-Léognan på den vänstra flodbanken, Château Grand Barrail Lamarzelle Figeac och Château Haut Gros Caillou i Saint-Emilion på den högra samt mellan floderna Château De Ricaud i Cadillac och Château Pey La Tour.

Egendomen är på totalt 40 hektar vinodling. Utöver de historiska odlingarna runtom fastigheten ingår även parceller i kommunerna Illats, Cérons och Saint-Selve. Cabernet sauvignon och sauvignon blanc passar bäst i Saint-Selve medan sémillon som inte har något emot fukt tål det fuktigare klimatet i Podensac nära floden Garonne. Alla nyplanteringar sker med en densitet på sju tusen stockar per hektar.

Den sandiga stenjorden (sablo-graveleux) ger bra dränering och relativt varma nätter, vilket gynnar mognaden av druvorna och bidrar till at vinet får mjuka tanniner. Sedan år 1995 arbetar de hållbart och försöker hålla nere mängden bekämpningsmedel. Man arbetar också med avlövning av de vinblad som inte ger socker till druvorna utan endast håller tillbaka mognaden och i värsta fall ger upphov till röta. Arbetssättet minskar de vegetativa dragen hos cabernet sauvignon och sauvignon blanc för att i stället framhäva röd frukt hos cabernet sauvignon och citrus och passionsfrukt hos sauvignon blanc.

 

 

 

Château Palmer

Ursprungsbeteckning: Margaux
Klassificering 1855 : 3ème cru classé
Odlingsareal: 66 hektar
Druvsorter: 47 % cabernet sauvignon, 47 % merlot och 6 % petit verdot.

Château Palmer är utan tvekan ett av Médocs gulligaste slott och ett av de absolut vackraste. Det är som taget ur en saga många får lästa för sig som barn. Ett törnrosaslott utan törnar, men Château Palmer är mycket mer än så. Det är också ett av den berömda halvöns bästa vinslott.

Personligen kommer jag ihåg hur man såg på Château Palmer när jag själv bodde i Bordeaux (1991-1995). Årgång 1990 var en riktigt bra årgång och Château Palmer ansågs av många vara det allra bästa vinet i Bordeaux den årgången. Den bestod av 54 procent cabernet sauvignon, 37 procent merlot, 7 procent cabernet franc och 2 procent petit verdot.

Ett annat Palmer-minne från den tiden var då den nu bortgångne pappan i ägarfamiljen, Peter Sichel, tog till orda på ett möte i stan. Ett belgiskt eller nederländskt finansbolag ville ”lösa ett problem” för vinslotten i Bordeaux. De ansåg nämligen att en primeur-handeln kunde göras säkrare för både köpare och säljare genom att:

  1. Potentiella köpare provar viner från flera vinslott i Bordeaux och bestämmer sig kanske för att köpa från ett eller flera slott.
  2. Köpare betalar finansbolaget som en säker mellanhand eftersom vinet ännu inte buteljerats och inte är färdigt för leverans.
  3. Vinslottet leverar så småningom vinerna till köparen när de legat till sig, buteljerats och är färdiga för leverans.
  4. Finansbolaget betalar vinslottet när köparna väl fått sina efterlängtade flaskor och inspekterat varorna.

När finansbolaget presenterat sin idé ställde sig Peter Sichel upp i den välfyllda salen och basunerade ut att här ska minsann inget finansbolag komma och tro att producenterna i Bordeaux är så pass lättlurade att de vill låna ut pengar gratis. Så vitt jag vet blev det inga affärer för finansbolaget och det var Peter Sichel som fick ta bladet från munnen och berätta hur det förhöll sig.

Slottet ligger precis längs D2:an i kommunalappellationen Margaux, det vill säga i nivå med den plats där floderna la Garonne och la Dordogne går samman och mynnar ut i la Gironde. Mellan Château Palmer och floden ligger slott som Château d’Issan och Château Margaux.

Som många andra vinslott på Médochalvön har Château Palmer haft ett andravin. Det hette Réserve du Géneral, men man har nu slutat med att göra ett andravin utan gör i stället, sedan 1998, det man kallar för en andraetikett. Den heter Alter Ego och ska genom andra vinmakningstekniker visa upp en annan sida av egendomens högkvalitativa druvor. Druvsammansättningen är också annorlunda med en högre andel merlot. I princip kan man säga att Alter Ego görs i en mer drickfärdig och modernare stil, medan Château Palmer håller kvar mer av den traditionella vinstilen i Médoc.